Hej alla fina,
 
Idag tänker jag dela en övning som jag fick på mailen som går ut på att ha lite större acceptans för varandra eller framför allt andra som kanske inte tänker precis som jag/du/vi
 

Varje människa är unik men inte särskilt speciell. Vi vill alla känna oss älskade, vara trygga och må bra. I den meningen är vi inte speciella.
För att se på andra med acceptans, när vi får negativa känslor inför någon, kan några steg vara till hjälp:

  1. Stanna upp
  2. Och lägg märke till de känslor av obehag (som irritation, ilska och rädsla) som personen väcker. Bara låta känslorna vara som de är – utan att agera på dem omedelbart.
  3. Bli medveten om den andres mänsklighet; "han/hon vill också vara trygg, älskad och må bra – precis som jag".
  4. Sen, när du nu öppnat ditt hjärta under punkt 3, öppna ditt sinne med hjälp av nyfikenhet och öppna frågor:
    - antingen till dig själv – "vad triggar igång detta hos mig"? "Vad kan jag lära av detta?"
    - eller till honom/henne – som "kan du berätta mer om hur du tänker"?

De första två stegen är basen, att stiga ur autopiloten och bli medveten … Starta där…

 

Se på andra med acceptans och nyfikenhet. Kanske kan du lära dig något?

Ha en fin dag

Kram

Kommentera

Publiceras ej